Om ARFID
Undvikande/restriktiv ätstörning
Många personer kan vara lite petiga med maten någon gång i livet. För barn upp till 6 år är det till och med mycket vanligt. För de flesta handlar det om en lättare form av ätsvårigheter, vilket går över efter 6-årsåldern. Men en del barn och vuxna har svåra ätsvårigheter med allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser, vilket kallas för ARFID (avoidant/restrictive food intake disorder, på svenska: undvikande/restriktiv ätstörning).
Personer med ARFID äter extremt begränsat vad gäller urval eller mängd av mat. För att uppfylla diagnostiska kriterier för ARFID ska detta matintag resultera i en eller fler av följande negativa konsekvenser:
- Signifikant viktnedgång
- Avstannad tillväxt
- Näringsbrister
- Beroende av näringstillskott eller sondmatning
- Påtagligt negativ inverkan på psykosocial funktion som social isolering, mobbning, mycket stressiga måltider och minskad skolgång.
ARFID är alltså ett mycket allvarligt tillstånd som skiljer sig tydligt från att vara ”lite kräsen”.
En ny diagnos men inget nytt tillstånd
ARFID har formulerats som en egen ätstörningsdiagnos i den nya upplagan av diagnosmanualen DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som kom ut 2013. Även om ARFID är en relativt ny diagnos representerar den inte något nytt tillstånd eller fenomen. Personer med ARFID-liknande problem har tidigare ofta tilldelats andra diagnoser, såsom anorexia nervosa, ospecificerad ätstörning, och specifik fobi, samt beskrivits med olika termer som inte är officiella diagnoser, som exempelvis selektiv ätstörning, ätovilja, matvägran och infantil anorexi.
Förekomst av ARFID
Förekomsten av ARFID i den allmänna befolkningen är fortfarande något osäker. I tidigare studier uppskattades att mellan 1% och 5% av alla barn och vuxna kan ha ARFID. Detta skulle innebära att det idag finns cirka 100 000–500 000 individer i Sverige som har ARFID, varav de flesta troligtvis är barn.
Orsaker och behandling
Till skillnad från personer med andra ätstörningar begränsar de som drabbas av ARFID inte sitt ätande eftersom de vill vara smala eller för att de är rädda för att gå upp i vikt. I stället drivs det begränsade matintaget oftast av:
- Stark aversion mot matens sensoriska egenskaper, såsom smak, lukt, och konsistens.
- Bristande intresse för att äta / låg aptit, eller
- Rädsla för negativa fysiska konsekvenser av att äta såsom illamående, kräkning eller kvävning.
Tyvärr vet vi idag väldigt lite om vad som orsakar ARFID och vilka riskfaktorer som finns. Detta försvårar upptäckt, effektiv behandling och förebyggande insatser för personer med ARFID. Vi har dock nyligen kunnat visa att ARFID har en hög ärftlighet, vilket betyder att genetiska riskfaktorer spelar en stor roll. Ett viktigt nästa steg är därför att identifiera vilka gener är associerade med förhöjd risk för ARFID för att sedan kunna studera de bakomliggande biologiska mekanismerna.
Röster från ARFID
Under Röster från ARFID så delar föräldrar som har barn med undvikande/restriktiv ätstörning med sig om sina erfarenheter och upplevelser.
"Det är en jättetung känsla när dottern tackar nej till att leka med kompisar av rädsla för att bli bjuden på något att äta."
"Det har varit en kamp för rätten till behovskost i förskola och skola och därefter återkommande att hitta alternativ som verkligen fungerar."
"När mitt barn prövade potatis för första gången på 11 år ville jag jubla och berätta för hela världen. Men folk skulle nog tycka att jag var lite knäpp då."
"Det innebär ständig stress och oro när ens barn inte äter. Kampen att söka hjälp har tagit många år. Det infann sig en viss lättnad i och med diagnosen blev bekräftad men vi kämpar fortfarande då det är så otroligt svårt att få konkret hjälp. Det känns som vi själva tvärtom lär de som ska vara professionella i olika yrkeskategorier som vi mött.”
"Läkaren sa till mig att hon minsann träffat barn som bara äter chips, så det var inte så allvarligt. Vid tillfället satt mitt barn bredvid mig och hade inte ätit på över 3 dygn."
"Resten av familjen kan inte heller äta vissa saker längre. Vi vet att bara lukten och synen av vissa rätter kan få barnet att kräkas och få ångest."
"Skuldkänslorna. Jag har tappat räkningen över hur många gånger folk sagt till mig att jag måste sluta dalta med barnet eller gör något fel i mitt föräldraskap."
"När ska folk sluta säga till mig att mitt barn bara är lite kräsen?"
Vart söker jag hjälp?
Om du eller någon i din närhet har drabbats av ätstörning är det viktigt att veta vart du kan vända dig för att få hjälp. Här hittar du länkar till vård- och stödorganisationer om du har eller misstänker att du har en ätstörning, eller är närstående till en person med ätstörning.
1177.SE
På Vårdguiden hittar du information om olika typer av ätstörningar och när och var man kan söka vård. Det finns också information om depression, ångest, självskadebeteende, och var man kan söka hjälp om man har självmordstankar.
ÄTSTÖRNING.SE
På Ätstörning.se hittar du information om ätstörningar för allmänheten, patienter, anhöriga, skolor, tränare, och behandlare. Här finns också information om specialiserad ätstörningsvård samt kontaktuppgifter till dessa enheter.
FRISK&FRI
Frisk&Fri är en brukarorganisation för personer drabbade av ätstörningar och deras närstående. På Frisk&Fris hemsida hittar du information om ätstörningar för drabbade, personer som misstänker att de har en ätstörning, samt närstående. Frisk&Fri har också en stödmail, stödchatt och stödtelefon för både drabbade och närstående där du kan prata med volontärer med egen erfarenhet av ätstörning. Frisk&Fri erbjuder också öppna träffar och stödgrupper för drabbade och närstående. På hemsidan kan du även söka efter behandlingsenheter.
UMO.SE
UMO är en webbplats för Sveriges ungdomsmottagningar och riktar sig till ungdomar och unga vuxna mellan 13 och 25 år. På sidan ”Att må dåligt” finns information om ätstörningar, hur du söker hjälp om du har en ätstörning, och vad du kan göra om någon du känner har en ätstörning. Här finns även information om nedstämdhet, ångest, självskadebeteende och självmordstankar. Du kan också använda UMO.se för att hitta din närmaste ungdomsmottagning.
